– Det är väldigt positivt att utredningen föreslår hårdare straff för brott mot journalister. Journalistförbundet välkomnar de nya förslagen. Nu ser vi fram emot att snart ha en skärpt lagstiftning på plats som kan tillämpas i våra domstolar, vilket inte är fallet idag. Tydligare lagar ger såklart bättre förutsättningar för polis och åklagare att hantera brott mot journalister samtidigt som rättssäkerheten ökar, säger Ulrika Hyllert.
När utredningen tillsattes i maj 2020 konstaterade regeringen att när utövare av samhällsnyttiga funktioner utsätts för våld, hot, trakasserier och andra brott utgör det inte bara ett angrepp på dem som personer utan i förlängningen även på det demokratiska samhället. Centralt i utredningen var att se över vilka yrkesgrupper som är i behov av ett förstärkt skydd och hur det bäst kan uppnås.
Bättre verktyg i rättssystemet
I utredningen finns bland annat förslag om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister. Det föreslås att hot mot någon ”på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik” ska utgöra en straffskärpningsgrund. Detta för att rättssystemet mer effektivt ska komma åt brottbrott som riktar sig mot journalister.
Ett stärkt straffskärpningsgrund innebär i detta fall att lagstiftaren ska se särskilt allvarligt på brottet om det begåtts mot en journalist. Men det är en bit kvar innan vi kan se en förändring i form av fällande domar.
– Vi har arbetat hårt för att detta ska bli verklighet. Nu uppmanar vi politiker och myndigheter att så snabbt som möjligt genomför de förändringar som behövs. Vi behöver ett rättssystem som kan hantera hot, våld och trakasserier mot journalister, där förövare kan dömas för dessa brott, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Här räcker det inte med uppdaterad lagstiftning. Om hela rättskedjan ska fungera som den ska krävs att man avsätter resurser och satsar på kompetenshöjande verksamhet för poliser, åklagare och anställda vid domstolarna.
Anmälan och utredning krävs
Journalistförbundet uppmanar journalister att alltid meddela sin arbetsgivare om fall av hot, hat, våld och trakasserier. Vid misstanke om brott ska man även anmäla till Polisen och Arbetsmiljöverket. Frågan om journalister som brottsoffer måste prioriteras och tas på allvar. Först när en polisanmälan utreds ordentligt och när lagbrott leder till fällande domar kommer journalisters förtroende för rättsväsendet öka.
För mer information och kommentarer, kontakta:
Anna Widmark, mediepolitisk sekreterare Journalistförbundet, 08-613 75 74