Det är inget krav att ha byline till det verk som skapats, upphovsrätten gäller även utan byline. För fotografier och radio och tv-program gäller inte krav på personlig prägel utan där uppstår skyddet redan när fotot tagits och radio- eller tv-programmet spelats in.
Det finns ett antal undantag från upphovsrätten. Det viktigaste av dessa undantag är den så kallade citaträtten, som tillåter att man ur ett offentligt verk får citera delar, om det sker som lagen uttrycker det ”i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.” Denna ganska intetsägande formulering betyder att ingen ur en annans artikel får knycka allt eller vissa centrala godbitar för att förbättra sin egen artikel. Ska en journalist återge något ur en annans artikel med stöd av citaträtten, ska det vara för att belysa eller spegla något i anslutning till den artikel hen själv författat. I recensioner har författaren en mer långtgående rätt att plocka avsnitt ur den aktuella boken eller filmen och foga in dem i recensionen för att exemplifiera påståenden och åsikter.
Andra undantag är att verk som syns eller hörs under en dagshändelse, får återges i samband med information om denna händelse vid en radio- eller tv-sändning till exempel.
Om man har tillåtelse från originalförfattaren får man bearbeta materialet genom att översätta det eller omarbeta på annat sätt. Då blir det en slags gemensam upphovsrätt. Om bearbetningen är så omfattande att den blivit ett nytt och självständigt verk har originalförfattaren inte någon rätt till verket.
Bilder kan inte citeras i egentlig mening, men i lagen finns särskilda regler om att bilder kan användas fritt utan tillstånd, till exempel i samband med kritisk granskning eller nyhetsrapportering.
Viktigt att tänka på för anställda och redaktörer
När man är anställd journalist regleras ofta upphovsrätten genom bestämmelser i kollektivavtalen. Då har företaget förvärvat rätten att förfoga över det som skapats. Detsamma gäller inte frilansmaterial eller andra typer av externt material. Därför bör du som redaktör ta reda på vad som gäller för det material som du vill använda dig av och vilka regler som det omfattas av. Du får exempelvis inte agera kränkande mot en upphovsperson vilket skulle kunna vara att ändra i en artikel så att det inte stämmer överens med artikelförfattarens uppfattning.
Du bör inte heller ändra i varken text eller bild utan tillstånd från upphovspersonen. Du får heller aldrig använda hela eller delar av artiklar och bilder i ett reklamsammanhang. Ett sådant användande är exempel på kränkande tillhandahållande.
Man får heller inte ta hela eller stora delar av någon annans artikel, men den så kallade citaträtten gäller, men det ska vara i anslutning till det som man själv skriver eller belysa något som man själv kommit på. Fakta och information ur en artikel kan alltså användas utan att det blir fråga om upphovsrättsintrång, även om artikeln i sin helhet är skyddad. Utgångspunkten för det upphovsrättsliga resonemanget är att ett nytt och självständigt verk ska skapas.