I april presenterades utredningen ”En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp” (SOU 2023:17). Utredningen föreslår att bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska ändras på flera punkter. Bakgrunden är att EU-kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige med anledning av Sveriges genomförande av rasismrambeslutet. Enligt utredningen innebär förslagen inte att fler gärningar blir straffbara och utredningen anser därför inte att förslaget utgör någon begräsning av yttrandefriheten. Det stämmer dock inte, enligt Journalistförbundet.
– Jag vill inledningsvis understryka att den typen av brott som ryms inom hets mot folkgrupp är väldigt allvarliga och inte något som hör hemma i den offentliga debatten. Med det sagt delar vi inte alls utredningens slutsats, utan vi menar att de förändringar som föreslås kommer att innebära att yttrandefriheten begränsas. Det är grundläggande att göra en noggrann analys och avvägning när yttrandefriheten påverkas. Det är anmärkningsvärt att utredningen inte gjort detta, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Utredningen föreslår att förändringarna ska genomföras inte bara i brottsbalken utan även i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Något som Journalistförbundet motsätter sig.
– Utredningen skriver själva att Sverige inte behöver ändra grundlagen för att genomföra rasismrambeslutet. Det tycker vi att utredningen borden ha tagit fasta på och mer djupgående utrett möjligheterna att bara genomföra förändringar i brottsbalken, säger Ulrika Hyllert.
En av frågorna för utredningen att ta ställning till var om det bör bli brottsligt att förneka Förintelsen. Utredningen landar i att det redan under vissa omständigheter är brottsligt och föreslår ett förtydligande av bestämmelsen om hets mot folkgrupp som lyder:
”För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, urskuldar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har fått laga kraft och som meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot internationell rätt, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.”
Journalistförbundet understryker i sitt remissvar att förnekande, urskuldande och förringande av Förintelsen och andra fasansfulla händelser som folkmord och krigsförbrytelser är allvarligt och inte något som hör hemma i den offentliga debatten. Samtidigt delar Journalistförbundet inte utredningens slutsats att bestämmelsen inte innebär någon inskränkning av yttrandefriheten, särskilt inte på det grundlagsskyddade området. Bestämmelsen riskerar också att leda till tillämpningssvårigheter eftersom det i vissa fall krävs att den som gör uttalandet har kännedom om huruvida det finns ett domstolsavgörande i en viss fråga.
– Vi tycker att utredningen går för långt i sin tolkning av vad som är förbjudet idag. Eftersom utredningen anser att förändringen av bestämmelsen inte innebär någon inskränkning av yttrandefriheten saknas det också viktiga överväganden i utredningen. Det saknas till exempel en bedömning av huruvida det är motiverat att begränsa grundläggande fri- och rättigheter i det här fallet, säger Ulrika Hyllert.
Ett annat av utredningens förslag är att bestämmelsen om hets mot folkgrupp också bör skydda enskilda personer som tillhör en sådan grupp som omfattas av bestämmelsen. Enligt utredningen handlar det om gärningar som redan är kriminaliserade. Enligt Journalistförbundet kommer dock förslaget att leda till att meddelanden riktade mot enskilda som idag inte är kriminaliserade på det grundlagsskyddade området, kommer att omfattas av bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
– Det här innebär att vi de facto får en begränsning av den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten, säger Ulrika Hyllert.
Journalistförbundet menar också att förslaget påverkar BBS-lagen som reglerar vilka uttalanden som en person som ansvarar för till exempel en Facebook-sida är skyldig att ta bort. Meddelanden som uppenbart utgör hets mot folkgrupp finns det till exempel en skyldighet att ta bort, däremot finns det inte enligt BBS-lagen någon skyldighet att ta bort uttalande om enskilda. Eftersom utredningens förslag innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp också ska skydda enskilda personer kommer det medföra ett ansvar att ta bort den typen av material enligt BBS-lagen, vilket också innebär en inskränkning av yttrandefriheten.
Journalistförbundet avstyrker utredningens förslag i samtliga delar.
– Regeringen måste nu tänka om och då hoppas vi att man värnar yttrandefriheten, inte minst på det grundlagsskyddade området, säger Ulrika Hyllert.