SLAPP ur ett internationellt perspektiv
SLAPP står för Strategic Lawsuits Against Public Participation och innebär att någon stämmer en annan person för att försöka få personen att sluta engagera sig i en viss fråga. Begreppet myntades på 90-talet av amerikanska forskare. På senare år har fenomenet fått mer och mer uppmärksamhet i Europa. I vissa länder är det vanligt att journalister stäms i syfte att skrämmas till tystnad och för att stoppa publiceringar.
SLAPP ur ett svenskt perspektiv
I Sverige tänker vi främst på risken att stämmas i utländsk domstol när SLAPP kommer på tal. Ett uppmärksammat fall är Realtid som stämdes i domstol i London trots att publiceringen gjordes i Sverige och av ett svenskt medieföretag. I det fallet stämdes inte bara utgivaren, utan även de två journalister som hade skrivit artiklarna. Denna typ av stämningar utomlands kallas också för ”förtalsturism”.
Det svenska systemet med ensamansvar, som innebär att ansvarig utgivare ansvarar juridiskt för det som publiceras, gör att enskilda journalister har ett starkt skydd mot SLAPP:s i Sverige. Det finns dock undantag. Om en journalist publicerar uppgifter på sociala medier som inte omfattas av grundlagsskydd är det den enskilde journalisten som ansvarar juridiskt för innehållet. Om en svensk journalist publicerar sig hos ett utländskt medieföretag finns det också en risk att den enskilde journalisten stäms enligt de rättsliga regler som gäller i det landet.
Detta bör du som journalist tänka på:
- Sociala medier. Huvudregeln är att det är du som ansvarar juridiskt för det du skriver på sociala medier. Fråga din uppdragsgivare, arbetsgivare eller fackklubb om du är osäker på hur ditt ansvar för det som publiceras på sociala medier ser ut. Arbetsgivaren bör ha riktlinjer för sociala medier där det tydligt framgår på vilket sätt sociala medier ska användas i tjänsten.
- Försäkring. Som frilansjournalist bör du se över ditt försäkringsskydd när det gäller rättsskydd. Journalistförbundet samarbetar med försäkringsförmedlaren Gefvert. I företagsförsäkringen ingår ett rättsskydd upp till fem prisbasbelopp (2023 är prisbasbeloppet 53 500 kronor). Rättskyddet gäller i hela EU/EFTA.
- Grundlagsskydd. Många journalister publicerar sig på plattformar vid sidan av de traditionella medierna. Det kan handla om webbsidor, bloggar, nyhetsbrev och poddar. Se till att du har grundlagsskydd för det som publiceras. Att det finns grundlagsskydd innebär inte bara att det finns en ansvarig utgivare som ansvarar för innehållet. Det innebär också att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagen gäller, vilket ger ett starkare skydd, bland annat eftersom ett eventuellt åtal väcks av Justitiekanslern istället för vanlig åklagare.