Journalistförbundet har lämnat remissvar på förslaget ”Ett digitalt utvecklingsstöd till vissa tidskrifter”, (Ds 2024:4). Journalistförbundet välkomnar förslag i promemorian och delar utredarens bild av att det finns ett behov av stöd till vissa tidskrifter.
Förslaget innebär att vissa tidskrifter får möjlighet att söka ett engångsstöd för digital utveckling. Enligt Journalistförbundets ordförande, Ulrika Hyllert, finns det dock, även med utredningens förslag, fortsatt ett behov av ett långsiktigt stöd till vissa tidskrifter.
– Tyvärr kvarstår problemet med att vissa tidskrifter som har behov av stöd men som inte kvalificerar för mediestöd trillar mellan stolarna. Regeringen skulle behöva ta ett helhetsgrepp för att hitta en långsiktig lösning på frågan, säger Ulrika Hyllert.
Risk för nischtidningar att bli utan stöd
Ett problem med stödets utformning är att så kallade nischtidningar riskerar att bli utan stöd. Det nya stödet ska gå till tidskrifter med fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik. Med det avses ”en tidskrift som behandlar aktuella samhällsfrågor inom politik, ekonomi, kultur och samhällsliv på ett fördjupande sätt och som i sitt redaktionella innehåll ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv”.
– Även om det finns tidskrifter som har ett brett utbud av ämnen är många tidskrifters själva affärsidé att nischa sig till en viss målgrupp med intresse för nyheter inom ett visst ämne. Det är viktigt att även dessa aktörer kan vara berättigade till stöd. Det handlar om tidskrifter som bedriver journalistik som är av stor betydelse får vårt demokratiska samhälle och som det därför finns all anledning att stötta, säger Ulrika Hyllert.
Enskilda förslag avstyrks helt
I promemorian föreslås att utvecklingsstödet ska få lämnas till insatser som syftar till en anpassning till nya digitala marknadsförutsättningar och utveckling av hållbara digitala affärsmodeller. Stödet ska utformas som ett projektstöd och får beviljas för en insats under en begränsad tid. Stöd får lämnas för högst 50 procent av kostnaden för en insats. Utredningen föreslår att stödet inte ska få inte lämnas till en insats som har inletts innan en ansökan om stöd getts in. Enligt Journalistförbundet är den sistnämnda bestämmelsen inte tillräckligt väl motiverad i promemorian. Och Journalistförbundet avstyrker förslaget.
– Det är viktigt att även tidskrifter som redan har en ambition att digitalisera verksamheten kan få stöd att vidareutveckla arbetet. Det är också viktigt att tidskrifter som redan i viss mån är digitaliserade inte diskvalificeras från stöd, säger Ulrika Hyllert.
Förbundet vill införa en möjlighet till överklagan
I promemorian föreslås att Mediemyndigheten ska vara ansvarig myndighet för det nya utvecklingsstödet och att ansökningar om utvecklingsstöd prövas av mediestödsnämnden vid myndigheten. Det föreslås vidare att nämndens beslut inte ska gå att överklaga. Enligt gällande regelverk finns det ingen möjlighet att överklaga beslut om mediestöd. Detta var något som Journalistförbundet kritiserade redan i sitt remissvar på Mediestödsutredningen 2022. Sedan 2022 har ett demokrativillkor införts och villkoret föreslås nu gälla även det nya utvecklingsstödet för tidskrifter.
– Det hög tid att det införs en möjlighet att överklaga beslut från Mediestödsnämnden så att ett medieföretag som nekas stöd, till exempel på grund av att det inte anses uppfylla demokrativillkoret, får en chans att få saken prövad i högre instans. Denna möjlighet bör gälla såväl mediestödet som det nya utvecklingsstödet för tidskrifter, säger Ulrika Hyllert.
Journalistförbundet ifrågasätter vidare att kostnaderna för stödet ska finansieras inom ramen för mediestödet (anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1, Rikets styrelse). Enligt Journalistförbundet är det inte lämpligt att införa en ny stödform i mediebranschen på bekostnad av en redan existerande stödform. Medlen bör istället hämtas från någon annan del av statsbudgeten på samma sätt som skett tidigare då nya stödformer införts.