Utredningen föreslår bland annat att material som public service-bolagen tillhandhåller på sina plattformar på nätet ska inräknas i den så kallade kärnverksamheten
- Det vore positivt eftersom det skulle innebära att reglerna anpassas till dagens digitala medielandskap. Det är något som vi också har efterfrågat inte minst eftersom det är via digitala kanaler som public service kan nå den yngre publiken, säger Journalistförbundets vice ordförande Ulrika Hyllert.
Utredningen vill också se en ökad lokal bevakning i områden som idag saknar eller har begränsad journalistisk bevakning. Bland annat för att kunna göra en sådan satsning föreslår utredningen att bolagen får behålla de medel som frigörs när planerna på att avveckla Radiotjänst i Kiruna blir verklighet. Journalistförbundet är emot att radio- och tv-avgiften avskaffas och därmed även nedläggningen av Radiotjänst i Kiruna.
- Det kan tyckas självklart att dessa pengar bör tillfalla public service-bolagen men det är såklart bra att det slås fast på detta sätt. Samtidigt är det tveksamt om pengarna räcker för att fullgöra det uppdrag som utredningen vill lägga på public service när det gäller lokalbevakningen, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.
Idag finns det en skyldighet för public service-bolagen att anmäla lansering av nya tjänster till regeringen. Redan innan utredningen presenterades stod det klart att kommittén vill öppna upp för utomstående aktörer att initiera denna så kallade förhandsprövning. Journalistförbundet har varit kritisk till förhandsprövningen sedan den infördes.
- Vi håller inte med utredningen om att möjligheten till förhandsprövning behöver utökas. Det är också olämpligt att regeringen ska ha makten att bestämma vilka tjänster som public service ska erbjuda, särskilt om utomstående ska ges möjlighet att initiera prövningen, säger Ulrika Hyllert.
Flera ledamöter i kommittén var också kritiska till den delen av utredningen som gäller förhandsprövningen
Redan i sitt delbetänkande avseende finansieringen föreslog kommittén att tillståndsperioderna skulle förlängas och att riksdagen skulle fatta beslut om medelstilldelning för hela tillståndsperioden. Detta för att garantera public service självständighet och integritet. Lagrådet påpekade dock i sitt yttrande att det inte går att binda riksdagen genom ett sådant beslut.
- Nu har regeringen tillsatt en ny utredning som bland annat ska se över om det går att grundlagsskydda public service. Det är positivt, men det visar också att public service-kommittén var fel ute när de trodde att det skulle gå att skydda public service inom ramen för deras uppdrag, säger Jonas Nordling.
För kommentarer och mer information kontakta:
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33