Fotoförbud på olycksplatser är fel väg att gå

Publicerad 4 juni 2018

Det bör vara naturligt för alla som befinner sig på en olycksplats att visa hänsyn och underlätta räddningsarbetet. För journalister är detta en självklarhet och något som sedan länge ingår i de yrkesetiska reglerna för journalister.

Efter helgens tragiska drunkningsolyckor har polis och räddningstjänst riktat kritik mot allmänheten som försvårat räddningsarbetet bland annat genom att fota på olycksplatserna. Ambulansförbundets ordförande, Gordon Grattidge, gick så långt som att kräva en lag om fotoförbud för allmänheten.

Men Journalistförbundet är kritiskt:

- Det som kan tyckas vara en enkel lösning är i själva verket ett mycket problematiskt förslag. Att förbjuda medborgare att fota på allmän plats är en stor inskränkning av yttrandefriheten, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

Det är inte första gången som Ambulansförbundet lägger fram ett förslag om fotograferingsförbud. Redan för tre år sedan la förbundet fram ett liknande förslag.

- Vår inställning är nu som då att en sådan lag skulle minska öppenheten i samhället. Det skulle också uppstå många gränsdragningsproblem. För vem gäller förbudet, och när?, säger Jonas Nordling.

Just gränsdragningsproblem i samband med fotoförbud är något som blivit tydligt i det förslag om fotograferingsförbud i domstolar som lades fram nyligen. Förslaget har fått kritik från flera håll, bland annat från Justitiekanslern, som menar att det strider mot anskaffarfriheten.

- Vissa problem bör inte lagstiftas bort. Att allmänheten inte visar räddningstjänsten den respekt som de förtjänar måste vi kunna komma till rätta med på annat sätt. Här krävs snarare andra insatser för att informera om hur man ska bete sig vid en olycksplats, säger Jonas Nordling.

 

 

Senast ändrad 2 mars 2020