Här är experternas bästa tips för fokus på klimat och miljö

Samtliga experter föreläste vid vår kurs i Miljö- och klimatjournalistik. Läs mer om den här.

Eva Mineur, PhD, utredare på Klimatpolitiska rådet
 

Foto: Elisabeth Olsson

Mitt bästa tips till journalister som vill fokusera mer på miljö- och klimat är att:

• Testa Panorama. Där finns inte bara en pedagogisk visualisering av omställningen utan också massor av underlag till politiken sorterade så att man hittar de lätt. Be Panoramaredaktionen om en demo! (Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten är de tre myndigheter som står bakom Panorama, och de har en gemensam redaktion som ansvarar för att uppdatera innehållet löpande.)

• Nyttja myndigheters hemsidor för information, där finns ofta väldigt mycket att hämta! Till exempel SMHI, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

• Granska politiken tufft och ställ mot opinionen i stort. SOM-institutets opinionsdata som redovisades under våren data visar tydligt att antalet som är starkt oroande över klimatförändringarna ökar i Sverige!
   

Arne Müller, journalist och författare

Foto: Erland Segerstedt

• Mitt första tips är att inte satsa på hela miljöområdet på en gång. Det finns ganska trixiga frågor att sätta sig in i oavsett vilken del av ämnesområdet man tar itu med, så det är bra att avgränsa sig. Själv började jag med att titta på gruvbranschen. Det arbetet gav kunskaper och erfarenheter som sedan har gjort det lite lättare när jag har gått vidare till att skriva om andra miljöfrågor.

• Tips nummer två är att dra nytta av all tillgänglig kunskap. Det kan tyckas självklart, men när det handlar om komplicerade miljöfrågor är det en väldigt viktig tillgång att det ofta går att hitta forskare som har en djup kunskap om frågorna och för det mesta gärna delar med sig av denna. Det gäller förstås som alltid att vara källkritisk och inte ta för givet att alla forskare har samma uppfattning.

• En annan källa till kunskap som jag har haft stor nytta av är de statliga myndigheter som jobbar med sådant som berör miljöfrågor. Naturvårdsverket är den viktigaste, men det kan finnas saker att hämta hos andra myndigheter också. De senaste åren har jag exempelvis använt Trafikanalys rapporter och statistik flitigt när jag har tittat på trafikens klimatpåverkan.

• Företag en ganska sluten värld. Därför är de uppgifter som företagen är skyldiga att lämna in till myndigheter en viktig källa till information. Jag har haft mycket stor nytta av att läsa de miljörapporter som alla större företag måste lämna in årligen. Där finns i regel detaljerad information om allt från energiåtgång till eventuella miljöproblem. Även företags ansökningar om miljötillstånd kan ofta ge en mycket god inblick i den miljöpåverkan som en verksamhet har. Särskilt om man också läser de kommentarer och frågor kring ansökningen som brukar komma från myndigheter och organisationer.

• Den klassiska regeln ”follow the money” gäller i högsta grad även inom miljöområdet. Förstår man de ekonomiska mekanismerna som styr en verksamhet, så går det ofta att se varför det uppkommer miljöproblem. Inom gruvbranschen är detta jättetydligt. De små prospekteringsbolag som är beroende av att hålla investerarna på gott humör för att kunna driva sina projekt framåt har starka ekonomiska skäl att sopa problem under mattan och att hålla nere kostnaderna för miljöåtgärder. Det finns en rad exempel på hur detta har orsakat miljöproblem vid de gruvor som har startats under senare år.

• Just nu vill många företag framställa sig som en del av ”den gröna omställningen”. I en del fall är detta fullt rimligt, men andra är bara ute efter att sätta lite grön färg på en allt annat än miljövänlig verksamhet. Ibland är beskrivningarna också lite för bra för att vara sanna. Det gäller till exempel för de flesta påståenden om att produkter är ”fossilfria”. Här finns mycket kvar att granska.

• Ett sista tips är att tänka igenom vilka slutsatser du ska dra för egen del av de kunskaper du får. Som journalist är det lätt att skaffa sig vanor och ett konsumtionsmönster som är långt ifrån hållbara. Individuella beslut kan inte lösa klimatfrågan och andra stora miljöproblem, men jag ser det som en trovärdighetsfråga att i alla fall undvika de mest uppenbart problematiska valen. För egen del innebär det att jag i princip slutat flyga, väljer buss och tåg om det är möjligt (ibland är det svårt när man ska resa i Norrlands inland) och försöker hålla någorlunda koll på vilken mat jag köper.

Här finns lista på Arne Müllers böcker.

Lisen Schultz och Erica Treijs

Lisen Schultz är forskare och lärare inom hållbar utveckling vid Stockholm Resilience Centre. Erica Treijs är journalist och skribent, samt tidigare klimatreporter på Svenska Dagbladet. Tillsammans har de skrivit "Kursen – Tio lektioner för ett hållbart näringsliv".

Foto: Martin Stenmark

• Hitta de oväntade sambanden. Miljö och klimat påverkar allt i samhället. Här finns massor med uppslag som kan kopplas till aktuella skeenden. Till exempel vilken miljöpåverkan har stora militärövningar som Aurora; hur påverkas pollenallergiker av ett förändrat klimat; och hur hållbart är egentligen Melodifestivalen?

• Kom ihåg att miljö är mer än klimat. Något kan vara klimatsmart, men dåligt för miljön. De gröna satsningarna i norra Sverige är ett intressant exempel; det kan ha klimatvinster att tillverka batterier till elfordon, men vilka är de andra konsekvenserna?

• Tänk bortom katastrofen. Ofta fokuserar klimatrapportering på extremväder och liknande; men det finns så mycket mer att berätta om. Runtom i världen (och i Sverige) finns människor, företag och organisationer som på ett eller annat sätt engagerar sig. Historierna om dem är värda att lyfta!

• Tveka inte inför att fråga en forskare när du blir osäker – till exempel någon ur nätverket Researchers’ desk.