Varför följer vi märket?
Journalistförbundets uppfattning är att det så kallade märket har tjänat oss väl i mediebranschen och att förbundet utan det hade haft svårigheter att under perioder få löneökningar i nivå med andra arbetstagare på svensk arbetsmarknad.
Vi har en motpart som ställer krav på att vi inte ska ha en procentsiffra i löneavtalet och att löneutrymmet bestäms lokalt.
Varför ställer vi inte krav på lönehöjningar utifrån inflationen?
Medlemmar har fått reallöneutveckling under många år och det så kallade märket har varit bidragande till det.
Att ställa krav på löneökningar utifrån inflationen skulle innebära att vi övergav märket. Utan det stödet som märket ger skulle vi ha sämre förutsättningar för att få reallöneökningar framåt. Under en rad av år med låg inflation har vi också fått högre löneökningar än inflationstakten tack vare märkets procent.
Men varför ställer vi inte krav på lönehöjningar utifrån inflationsnivån just i år?
Alla fackförbund vill att deras medlemmar ska få reallöneutveckling. Det vill Journalistförbundet också.
Märket är framtaget utifrån en bedömning om att lönehöjningarna inte ytterligare ska spä på inflationen, utifrån Riksbankens inflationsmål, prognoser om arbetslöshet och prognoser om när arbetstagarna i Sverige kan få reallöneutveckling igen.
Genom att följa märket är vi solidariska med alla arbetstagare på svensk arbetsmarknad.
En förhoppning är att det också bidrar till att våra medlemmar kan få reallöneutveckling så snart som möjligt igen.
Varför är det facken inom industrin som sätter märket?
Att det är just industrins löner som ska utgöra märket för andra delar av svensk arbetsmarknad beror på att industrin är internationellt konkurrensutsatt. Tanken är att lönenivåerna ska vara på en sådan nivå att företagen inom industrin inte riskerar att gå i konkurs, vilket skulle ha stor påverkan på hela landets ekonomi.
Vilka är facken inom industrin?
Unionen, Sveriges Ingenjörer, Livs, GS (Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk bransch) och IF Metall.
Varför ställer inte vi lika höga krav på löneökningar i Sverige som de gör i andra länder i Europa?
Vilket krav på löneökningar som ställs är inte någon garanti för att arbetstagarna får reallöneutveckling i slutändan, det vill säga mer pengar i plånboken.
Det finns svårigheter med att jämföra löneutvecklingen i olika länder då vi har helt olika system för lönebildningen. I vissa länder har arbetstagarna en lagstadgad minimilön. Inom vissa branscher i Tyskland är det vanligt med engångsbelopp som betalas ut vid ett tillfälle, men som inte bidrar till permanenta löneökningar.
Att man i vissa branscher i andra länder ställt högre krav på löneökningar innebär inte nödvändigtvis att reallöneutvecklingen varit bättre för dessa branscher eller för journalistbranschen i dessa länder.