Utredningen ”Sveriges säkerhet i etern” (SOU 2023:63) föreslår att det ska införas en tillståndsplikt för satellitsändningar. Som reglerna ser ut idag finns det en skyldighet för programföretag att registrera satellitsändningar hos Mediemyndigheten (tidigare Myndigheten för press, radio och tv) och att utse ansvarig utgivare. Däremot finns ingen tillståndsplikt.
Att det krävs tillstånd för sändningar i marknätet har motiverats av det begränsade frekvensutrymmet, vilket inte gäller satellitsändningar. Redan på 90-talet konstaterade regeringen att: ”antalet sändningsmöjligheter över satellit är stort och i praktiken kan nära nog etableringsfrihet anses råda. Situationen för satellitkanalerna liknar i detta avseende mer tidningarna än den marksända nationella televisionen.” Enligt Journalistförbundet kan möjligheterna att sända via satellit knappast anses ha minskat sedan 90-talet. Journalistförbundet kan inte heller se att det i utredningen presenteras något annat tungt vägande skäl för att inskränka etableringsfriheten. Journalistförbundet anser därför inte att det finns anledning att införa en tillståndsplikt för satellitsändningar.
Återkallelse av sändningstillstånd
Utredningen föreslår också att yttrandefrihetsbrott ska införas som återkallelsegrund för tillstånd att sända bland annat tv. Förslaget innebär att ett tillstånd ska kunna återkallas under ett år om ansvarig utgivare döms för vissa uppräknade yttrandefrihetsbrott och det anses utgöra ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.
Censurförbudet och förbudet mot hindrande åtgärder är viktiga principer i de svenska mediegrundlagarna. Enligt tryckfrihetsförordningen finns det, om Sverige befinner sig i krig, möjlighet för domstol att meddela utgivningsförbud för en tidning, dock längst i sex månader. Det utredningen föreslår innebär i praktiken att det införs mer långtgående möjligheter att återkalla sändningstillstånd i fredstid än vad reglerna om utgivningsförbud för tidningar medger i krigstid. Enligt Journalistförbundet visar det att förslaget inte är proportionellt med hänsyn till vår tradition av mediefrihet och förbud mot hindrande åtgärder. Det skulle också vara ett paradigmskifte i synen på bruket av hindrande åtgärder på det grundlagsskyddade området. Enligt Journalistförbundet är det inte heller tydligt i utredningen vad som ska anses utgöra ett sådant allvarligt missbruk av yttrandefriheten att återkallelse ska bli aktuellt.
Frågan om att införa en möjlighet att återkalla sändningstillstånd är inte ny. Den var föremål för utredning redan 2022 (se Ds 2022:20, Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet). Förslaget väckte stark kritik från bland andra Journalistförbundet. De skäl som Journalistförbundet anförde mot det förslaget är giltiga även avseende det nu aktuella förslaget. Det gäller till exempel vad Journalistförbundet anförde om att det rimmar illa med intentionerna i tryckfrihetsförordningen att införa denna typ av innehållskrav som träffar ägaren av mediebolaget (tillståndsinnehavaren) i stället för ansvarig utgivare.
Ta del av hela utredningen här.
Ta del av hela Journalistförbundets remissvar här.