I sitt remissvar riktar Journalistförbundet skarp kritik mot myndighetens förslag som enligt förbundet bygger på en felaktig tolkning av regeringens mediestödsförordning. I förordningen finns det ett kvalitetskrav, men enligt Journalistförbundet finns det inget som tyder på att regeringen har velat koppla kvalitetskravet till innehållsmässiga krav på det sättet som MPRT föreslår. Istället visar Journalistförbundets genomgång att kvalitetskravet historiskt varit kopplat till mer objektiva parametrar som antalet anställda journalister och andelen eget redaktionellt innehåll.
Enligt Journalistförbundet innebär förslaget en indirekt inskränkning av den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Även om den typen av innehållsmässiga krav som föreslås inte direkt kan sägas äventyra den konstitutionella yttrandefriheten, eftersom det är frivilligt att ansöka om mediestöd, bör mediestödet utformas utifrån principer som stämmer överens med hur staten i övrigt förväntas agera gentemot medier.
Mediefriheten förutsätter enligt Journalistförbundet att medierna står fria från statlig kontroll i förhållande till innehåll och att endast grundlagarnas brottskataloger ska sätta ramarna för myndigheternas rätt att agera mot innehållet i grundlagsskyddade medier. Detta bör enligt Journalistförbundet vara principer som även styr fördelningen av mediestöd. Det är också en hållning som regeringen tidigare intagit när det gällt frågan om att ställa innehållskrav kopplade till värdegrund. MPRT bör i vart fall inte införa innehållskriterier för mediestöd utan att lagstiftaren tydligt signalerat att det finns en ambition att styra medierna innehållsmässigt.
MPRT:s förslag finns att ta del av här:
Regler för stöd till medier (mprt.se)
Hela Journalistförbundets remissyttrande hittar du nedan.
För mer information kontakta:
Tove Carlén, jurist, tc@sjf.se